-

Det finns dom gånger man bara vill sjunka under jorden och dö, försvinna. Bara ge upp. Och jag har vart där så många gånger! Tagit så jävla mycket skit men aldrig gett så jävla mycket skit tillbaka.
Bara tagit emot och gått därifrån.
Det är så typiskt mig att bara stå och kolla på någon som är skitförbannad på
mig och sen går jag bara, för jag pallar inte.
Och sen finns det såklart dom gångerna när människor gör en riktigt ledsen. En kompis som beter sig dumt, man blir lämnad/dumpad, någon i familjen gör en ledsen, ja jag har fan vart med om allt.
BEEN THERE DONE THAT FÖRFAN.
Men just i det ögonblicket, just då ska man vara så jävla egoistisk. Bara tänka på sitt bästa, tänka på sig själv. Och såklart - att man alltid kommer klara det, OAVSETT vad det handlar om.
Alla sår läker med tiden. Det har ni väl lärt er? Just när man är så jävla nere och hör dom orden blir man så jävla förbannad alltså. Men nu i efterhand, efter allting som hänt en, så är det så jävla sant.

Jag är ingen människa som bråkar, varför ska man bråka jag förstår inte det.
Visst, man kan diskutera saker. Men till en viss gräns. Och går det inte bra skiter man bara i det,
skiter i varandra. Hur svårt ska det va?
Nee jag är så trött på människor som inte vill något annat än konflikter bråk och skitsnack. Jävla idiotas.

Så hörreni. Det löser sig, det gör det alltid!
Och man klarar allt, PRECIS allt. Glöm aldrig det amigos!


ERAN Anna Eliza Emelie Wanqvist