-

tpl-moment. trött på livet betyder det för er äldre läsare.
så jävla trött på att plugga. aldrig i hela mitt liv har jag vart så trött och verkligen inte ser anledningen till i att plugga, lära sig matte och naturkunskap. varför ska jag kunna det. jag förstår inte. jag ska inte bli någon vetenskapsman som berättar om små partiklar i luften, inte någon matematiker eftersom jag knappt förstår matte A.
Nej och jag valde inte samhälle för att jag ville ha alla dom här ämnena, jag valde samhälle för att det är den enda linjen som har idrott som tillbehör. Sam-idrott/ledarskap.
Och ledarskapen är bara så jävla värdelös. Våran lärare är den minsta ledartypen ever och vi gör bara så jävla ovärda saker där. och nu har jag IG varning där för att jag inte gjort några simpla jävla läxförhör om några helt obetydliga saker. dra åt helvete.
jag ska resa sen, jag ska leva. bli upptäckt av någon random modelljagare och bli fotad för tidningar, få pengar för varje jobb och resa vidare, sola och bada, hoppa fallskärm, bestiga berg, dyka, hoppa bungyjump, nattbada, bli solbränd, vara snygg, tågluffa, båtluffa, vara kickass grym. jag ska inte komma tillbaka, bara ibland, jag vill bort, någonannanstans. det finns en hel värld här ute och någonstans finns det en plats där just jag passar in. där jag mår hur jävla bra som helst, där jag känner mig som världens bästa anna och ingen är dum i huvudet.
kanske får jag för mig i någon avlägsen tid att börja plugga någonstans, till något jag kom på på vägen. ja då kanske jag tar min ryggsäck och gör det!
och ingenting, ingenting i hela den här jävla världen ska stoppa mig.
funderar på att vinna en resa ut i rymden också. skulle va rätt chickt.

So when you hit me, hit me hard.