31 oktober

Läste precis en gammal kompis blogg. Shit vilken förmedlare.
Måste snacka om en grej som jag fick inspiration av henne om. Saker, hemligheter.
Ni vet när man har en hemlighet och berättar den för någon, för man vill verka intressant. Man vill liksom att dom ska tänka wow, men dom får ju inte säga till någon såklart.
Men det är ju exakt vad som händer, och det vet du. Alla vet det. Det kommer ut om du berättar det för någon annan.
Och har man fått höra "Säg inte till någon" Så är det så lätt att man gör det endå, bara för att se någon annan människas reaktion eller ilska av vad den fått höra. Eller hur intressant man plötsligt blev i dens ögon. Ni vet man är tighta om man berättar hemligheter. Eller?..

Helt seriöst nu när jag tänker. Hemligheter är inte vänskap. Att man vet allt om en annan människa betyder inte att man är "best-friends-forever". Bästa vänner är ju något helt annat. Det är ju när man kan vara sig själv med en person, när man har roligt. När man har förtroende för den. Som att man kanske var med varandra, och det händer något när båda är med, och kompisen inte väljer att säga vidare det. För det var ju mellan dom. Det var ingen jävla hemlighet, men såna saker leder till skvaller. Och är man med en B-F-F hamnar det lätt i fel mun och vrids till och blir helt konstig.
Och vad jag verkligen känner nu är att alla inklusive jag säger att allt är nynäshamns fel, allt skitsnack osv.


Nej face it people, det är vi som är felet. Det är vi som måste skaffa oss mer respekt för varandra och sluta ge skvaller till fel munnar. Vi måste sluta nu. Like that's ever gonna happend.. men det skulle ju vart trevligt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0