-

Juste. Har börjat känna av mörkret. Ni vet att endel kan bli deprimerade för att det är mörkt? Vi har massa släktdrag i the familia W, och trust me, jag är en av dom som inte är ett så stort fan av mörkret.
För det första är jag galet mörkrädd, jag älskar sommaren när man har vart ute och festat och kommer hem sex på morgonen och det är ljust och soligt och nästan varmt. Det är underbart.
Eller att vakna tidigt på morgonen ute på Landsort och bara dra ner och ta ett morgondopp. Fan vad underbart!
Och back to the dark.. jag tänker såhär. Våren är UNDERBAR. Särskilt där i maj när det är som grönast.. fan vad fint det är. runt 20e maj. Underbart, Sen kommer sommaren - ÄNNU BÄTTRE. Man badar softar solar festar ut på sjön till landsort runt i landet festivaler lalalalala.. you name it? allt är underbart på sommaren.
Sen kommer hösten. Ohgosh jag älskar höstmodet- men jag hatar känslan av att veta "nu är sommaren slut".
Det suger. Och sen, slår det till. allt blir mörkt. man vaknar det är mörkt kommer hem när det är mörkt. P a i n.
Jag klarar ni vet "mysa inne vid soffan, se julgranen och alla paket under, något mysigt på tv, tända ljus överallt, någon att mysa med och en kopp choklad". Men, sen då?
Helvete nej. Damn no. Nyår är helt ok också. Men hade definitift hellre haft en kort klänning, high heels och en galen bränna ute på något sweet ställe på ett varmt ställe.
Helvete global warming, kom igen nu förfan. Ge mig ljus!